Första september 2009 flyttade vi till Vancouver med våra söner M, 5 år, och H, 2 år. Meningen är att vi blir kvar här i minst ett år. Här kommer bilder från och funderingar kring vår flytt och vårat liv i Vancouver publiceras, förhoppningsvis i en strid ström.
tisdag 23 mars 2010
Happy!
Å, jag är så glad!
Trots att vi varit här i över ett halvår har inte engelskan lossnat riktigt för M. Vi har ju vetat att han förstår jättemycket men vi har inte hört honom säga så mycket mer än hi, bye och thank you. När jag hämtade honom idag kom det fram två fröknar oberoende av varandra och berättade att han börjat prata så mycket och att han inte är blyg längre när det gäller pratandet, att han vågar prata trots att uttal och ord kanske är fel. När stod och lyssnade på en av fröknarna hörde jag någon berätta för M att jag var där och att han svarade -I know och see you tomorrow! För det lilla blev jag glad. Men sen kom vi ut på gården och där träffade M en kille som går i hans klass. De började leka prata med varandra som det vore den naturligaste saken i världen. Let's play Tag, I tagged you, I'm safe here, I'm coming down, I'm king of the castle och Watch me var några av sakerna jag hörde M säga till klasskompisen Gabriel. Så coolt!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar